Pjäs: The Black Rider av Robert Wilson, Tom Waits och William S. Burroughs
Regi: Rickard Günter
Scenbild: Peter Lunquist
Kostym: Kajsa Larsson
Medverkande: Staffan Göthe, Sara Lindh, Jonas Malmsjö, Per Myrberg, Inga-Lill Andersson, Gerhard Hoberstofer, Johan Lindell, Mats Flink, Basia Frydman, Irma Schults
The Fallen Angel Orchestra: Bebe Risenfors, Arvid Pettersson, Leif Jordansson, Henrik Westerberg, Dicken Hedrenius, Pelle Halvarsson, Helen Cort/ Sara Aronson
Foto:
…Mästerverk…
”Magiska kulor som träffar rätt”
Black Rider på Elverket slukar publiken i sitt gap…Sara Lindhs ”I´ll shot the moon…” är ett känslosamt glansnummer fullt av öm ironi. I en duett trotsar hon och Wilhelm hela världen med sin tro på den romantiska kärleken, men det är en tro och ett trots som redan har sina sprickor av tvivel, och desto bittersötare blir sången. Sara Lindhs Kätchen är en flickkvinna som varken låter sig infångas eller beskrivas, lite djur själv bland alla de döda, vilda djuren. Att Wilhelm lyckats skuta dem gör henne lycklig, men drar också en rysning genom kroppen på henne…
Ingegerd Waaranperä, Dagens Nyheter -97
…The Black Rider har blivit en muntert morbid musikal i Rickard Günthers välgjorda regikoncept. De tio sjungande skådespelarna och sju musikerna utgjör en fantastisk ensemble. Sällan har det väl svängt så om ett Dramatengäng. Ljussättningen lämnar en andlös och ljudtrycket från diket har ett härligt ös…Av den gamla tyska folksagan om Jägaren, Flickan och Djävulen har det alltså uppstått en modern multishow som hör till det häftigaste på 90- talets svenska scener…Sara Lindh fångar perfekt den vitglödgat uppskruvade oskulden hos den besatta fästmön…
Camilla Lundberg, Expressen –97
…Demonregissören från Galeasen…Visuellt är uppsättningen pregnant…en ballad som Sara Lindh förvandlar till ett av många starka musikaliska ögonblick…Hög kvalitet…Ljuset bli en kick för ögat…Regissören Rickard Günter har lockat skådespelarna till att förvrida gestalterna som blivit spattiga, mekaniska och nerviga i sina rörelser. Grotesken ruvar överallt.
Erik Wallrup, Svenska Dagbladet -97